nypoesi 3/06
LEIF HOLMSTRAND Zombie Holocaust
Den alltför kvinnliga protagonisten berättar om civilisationens tre nivåer, tre stadier: Byggets topp utgörs av den upplysta och okroppsliga vegetarianismen. Därefter kommer den köttätande normalens mellanskikt, vilket hon som överlägsen varelse borde ignorera; ändå känner hon begäret och ger stundtals vika. Kannibalismen är templets dolda bas, den återfödelse som gömts av seklers jäsande ärrvävnad.



...


För kannibalerna blir hon en vegetarianismens missionär,
en vägledande auktoritet och frälsare.


Du skall icke äta kött.


Det är samtidigt möjligt att tolka det röda i hennes kylskåp
som stulna sjukhusrester.


...


Kvinnan tar på vetenskapen.
Vetenskapens kött vibrerar.
Söderns hetta plågar alla.
Det är klart att man är naken.
Jag går undan när hon öppnar
kroppens stora centrummun.
Vetenskapen tror sig hotad.
Det är klart att kannibaler
vet att döda kroppar lever.
Munnen släpper ut en dunst,
outhärdlig, lik en sanning.
Över den en annan doft
som förmildrar och maskerar.
Det är klart att alla lever.
Det är klart att kvinnan lever.
Rösten tillhör vetenskapens
lilla mun på ollontoppen.
Det är klart att vetenskapen
kontrollerar sina döda.
Det är klart att döda dödar.