nypoesi 3/06
LEIF HOLMSTRAND Fem män kommer in i vardagsrummet

Fem män kommer in i vardagsrummet.
De har känt varandra sedan barnsben
och fogas samman av en rad gemensamma egenskaper
som de inte tror sig dela med resten av mänskligheten.


...


Den förste har inandats rött pulver och svullnar nu,
befruktad som han är, så att magen blir en stor
och fyllig
vibrerande knopp.
Stjälken, lätt att bryta, är hans ryggrad.


Den andre överlever detta stadium
och går på toaletten.
Nu sitter han där med sin öppna mun mot himlen
och tömmer sig.
Hans bakdel är en jätteöppning.
Skinkor saknas.


Den tredje puttar undan sin kamrat
och håller för, han tejpar för den grav som toaletten utgör.
Det fräser och plaskar därnere i mörkret
och spottar och svär
allt vildare
och tejpen lossnar så som mannens fingrar lossnar.


Den fjärde kryper fingerlös i hallens ljus
mot lycka, stillhet och försoning.


...


Jag själv är nummer fem.
Jag ligger sömnlös i min säng
och grubblar över vad som gör oss fem till särfall.
Plötsligt slår det mig:
Vi är kvinnor.







>